Prioriteringar – en osäker resa?

Den 6:e nationella prioriteringskonferensen genomfördes i Västerås den 6–7 oktober. Som vanligt innebar det ett fullspäckat program och många intressanta föredrag. Temat var Välfärden – en osäker resa in i framtiden. Flera tillbakablickar gjordes eftersom det är tio år sedan den första prioriteringskonferensen genomfördes och Prioriteringscentrum bildades.

Liten flicka som blir undersökt med ett stetoskopKonferensen inleddes av tre föredragshållare som med olika infallsvinklar diskuterade om det finns ett långsiktigt resursproblem i svensk vård och omsorg. Anders Ekholm, analyschef på Socialdepartementet inledde med utdrag ur en större kartläggning.

En framtidsanalys

Departementet har arbetat med en modell där de har simulerat hur 300 000 individer åldras fram till år 2050 och hur det väntas påverka hälsa, sjuklighet och dödlighet samt det framtida behovet av vård och omsorg. Simuleringarna visar att det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta den åldrande befolkningens ökande behov av vård och omsorg om 10-15 år.

Men det krävs ett målmedvetet arbete med att:

  • förbättra hälsa och funktionsförmåga,
  • öka tillgängligheten,
  • få en effektiv vård och omsorg som tillämpar dagens kunskap och tänker nytt,
  • forska och utveckla. 

Vad betyder ny teknik?

En annan av de föredragande ansåg inte att det är det ökade antalet äldre i sig som är kostnadsdrivande utan att det är den medicintekniska utvecklingen och de ökade möjligheterna som driver upp kostnaderna mest.

Bild från ett undersökningsrum

En annan diskussion var huruvida vårdgarantin trängde undan vårdmöjligheter för dem med stora behov. Detta avvisades av bland annat Toivo Heinso, som menade att ett snabbt omhändertagande och en snabb ”sortering” av behov rimligen måste vara besparande för vårdens resurser.

Alternativa teman

Flera spännande alternativa seminarier genomfördes. Själv lyssnade jag till Den politiska beslutsprocessen, där representanter från Västmanland berättade om hur politikerna har deltagit i beslutsprocessen och var de har kommit in. De framhöll behovet av att skapa politisk enighet kring besluten.Ett annat intressant tema handlade om Etisk kvalitetssäkring och hur det i prioriteringsarbetet kan kontrolleras att man inte hamnar i några etiska fallgropar, utan arbetar enligt de principer som en gång har fastlagts.

Dålig patientrepresentation

Av 350 deltagare representerade sju eller åtta olika läns-HSO. Handikappförbunden på riksnivå var inte representerade fast detta torde vara en av deras kanske viktigaste framtidsfrågor. Det stod också ganska klart att patientorganisationer inte var något som i dagsläget involverades i prioriteringsarbetet. På en fråga om detta såg de svarande mest besvärade ut.

Vad händer i Skåne?

I vardags- och akutsjukvården görs olika former av prioritering dagligen, likväl som varje gång en budget tas fram inom regionen. Men utan en öppen debatt och en fastlagd prioriteringsrutin finns det inga som helst garantier för att dessa prioriteringar sker efter gällande lagstiftning och de principer som prioriteringsutredningen en gång lade fast. Idag finns det mycket kunskap och rutiner kring prioriteringar av hälso- och sjukvård, så det finns inte längre några ursäkter för att inte ta tag i detta viktiga arbete.Region Skåne kan till och med bli föregångare genom att visa att det är något som även angår patienterna.

Författare:Lars G

Dela sidan via: Facebook, Twitter, MySpace