Tummen ner

Rapporten ”IHP International Survey of Sicker Adults – Resultat för Sverige” visar att Sverige ligger långt ner på listan inom många områden, när det gäller vården. Informationen till patienten från behandlande läkare får lågt betyg, vilket även gällde vid 2009 års mätning. Det har inte hänt mycket. 

Jämförelser av resultat driver på utvecklingen av en effektiv vård som stärker patientens ställning. Därför har Socialdepartementet beställt rapporten om hur den svenska vården upplevs jämfört med vården i andra länder. 

Ett litet spädbarn som blir undersökt av läkare.Reform av vården krävs

Jämfört med de övriga länderna i undersökningen är väntetiderna, för att få tid hos läkare eller sjuksköterska, längre i Sverige än i de flesta andra länder. På frågan om hur snabbt patienterna kunde få tillgång till vård vid det senaste vårdtillfället fick mer än var femte person i Sverige vänta mer än sex dagar. Detta kan jämföras med Storbritannien där nästan fyra av fem fick tid samma eller nästa dag. I Sverige upplever varannan person att det är ganska eller mycket svårt, att få tillgång till vård efter ordinarie arbetstid såsom på kvällar, helger och helgdagar.

Information

Tillsammans med Norge är Sverige det land där patienten upplever att läkarna tillbringar för lite tid med dem. I Sverige anser 44 % att de uppmuntras till att ställa frågor till läkaren. Detta kan jämföras med 80 % i Storbritannien. När det gäller personalens förmåga att informera så att patienten förstår ligger Sverige och Norge sämst till. Tre av tio svenskar menar också att läkare sällan eller aldrig känner till viktig information om deras medicinska historia. När det gäller frågan om patientens ordinarie läkare på vårdcentralen har fått information om den vård som patienten har fått från en specialistläkare eller t.ex. efter en operation, kommer Sverige längst ner på listan 

Vårdplaner och målsättningar

Samtliga länder uppvisar högre resultat än Sverige på frågor om sjukvårdspersonal har diskuterat huvudsakliga målsättningar, hjälpt till att göra en behandlingsplan och/eller gett tydliga instruktioner om symptom att hålla kontroll på. Stödet till kroniskt sjuka i dessa avseenden är förhållandevis lågt jämfört med i övriga länder. Detta är ett mönster som går igen sedan 2009 års mätning. Sverige får ett lägre resultat än övriga länder, när det gäller frågan om man har en läkare/ person som är ansvarig för ens vård.

Rapportens genomförande

Rapporten ”IHP International Survey of Sicker Adults – Resultat för Sverige” är beställd av Socialdepartementet och hjälper departementet att relatera svenska resultat till andra länder. Frågorna som har ställts är likadana i alla länder. 4 800 kvalificerade intervjuer har genomförts i Sverige.

Förafattare:Carina Stenkilsson

Dela sidan via: Facebook, Twitter, MySpace